9.5 veckor efter operationen
Tänkte bara titta in och säga hej. Hej!
Nu är det alltså över två månader sedan operationsdagen. Känns som en evighet sedan och på ett vis är det ju det. Jag är så ofantligt glad att jag tog steget att göra detta men vet att det är svårt att bestämma sig. Det tillkommer många risker med en sådan här stor operationen och jag var inte redo att säga ja i februari i år när jag först fick en kallelse, det behövdes mer tid. Så ni som funderar var inte rädda för att göra det men var också raka mot er själva att inse när det inte finns någon annan utväg än operation. Att inte ha värk varje dag, timma och minut har förändrat mig. Något som jag inte väntade mig var att jag mentalt har svårt att anpassa mig till att vara en stark ung människa som jag faktiskt borde varit innan operation också. Det låter konstigt men innan operationen hade jag alltid värk och kunde gömma mig bakom det. Nu känner jag att jag mer måste ta ansvar för mitt liv på ett vis, jag har blivit mer klartänkt och lägger mer fokus på mig själv.
Jag har börjat jobba timmar på mitt gamla jobb som är rätt aktivt men det fungerar bra. Jag har i samband med operationen bestämt att jag ska byta karriär lite, eller byta och byta gå tillbaka till vad jag tidigare gjorde och vad jag är utbildad inom; marknadsföring. Så passar bra med en mjukstart trots att själva höften inte egentligen behöver det men för att hitta drömjobbet.
Något som jag förut älskade var powerwalks, gå med musik eller podcast i öronen (Eller ja podcast var inte ens påtänkt då jag sist kunde powerwalka utan smärta men ja ni fattar) och detta är så stort för mig att igen kunna göra. Jag har försökt gå varje dag i minst 30 minuter men har blivit längre andra dagar och inget alls vissa. Men känslan att kunna gå utan värk ÄR helt overklig.
Jag går på gruppsjukgymnastik varje onsdagsmorgon, jättebra och socialt! Känner fortfarande av längdskillnaden men mycket muskler som ska justeras så detta tar tid!
