Operationsdagen del 2

 
 
Såhär glad kan man se 10 minuter efter att man vaknat upp från en operation. Minns inte riktigt detta tillfälle för var nog fortfarande rätt nedrogad. L kunde komma in en kort stund för att säga hej, min operation tog mycket längre tid än planerat så han hade suttit och varit orolig länge. 
 
Min operaton höll på i 3 timmar och tydligen var anledningen att min höft var i väldigt dåligt skick. Men hej tjena liksom! En "vanlig" operation tar allt från 60-90 minuter. Men i vilket fall som helst förklarade Dr Hutt (som min läkare heter) för mig när jag alltså är i detta tillstånd ni ser på bilden att allt gick bra, att han fokuserade på en stabil höft framför helt jämnt långa ben sedan sa han säkert något mer men det enda jag minns är detta och hans gröna mössa och glasögon. Efteråt gick mitt blodtryck ned fortare än fortast och jag höll på att tuppa av men räddades av söta sjuksköterskor. De var helt fantastiska på uppvaket. Men fick skäll efteråt eftersom jag inte hade varit tyst en minut sedan jag vaknat upp vid elva och klockan var ju efter två, kroppen behöver liksom vila efter en sådant ingrepp. 
 
Dr Hutt hade bett om en röntgen direkt efter operation tydligen, röntgen görs inte på höftoperationer samma dag och det kan jag förstå AJ. Lyftast hit och dit, obekväma vinklar och som om det inte var nog hade jag bara på mig den där sjukhusrocken och absolut ingenting på underkoppen. Inte så kaxigt och ligga i röntgenrummet med enbart manlig personal inte. Men absolut något som är roligare såhär snart en vecka efteråt ;) 
 
Efter röntgen blev jag skickad tillbaka till uppvaket för jag var inte helt hundra och blodtrycket fortfarande lågt. Väntade ett tag och först fyra skickades jag upp till avledning och mitt kommande rum. Sa till sköterskan som hade haft ansvar för mig på uppvaket att "You have to come and visit me, I will miss you", där och då kändes det helt rätt men efteråt insåg jag att morfinet nog hade en del i de orden. Men hon var fantastisk oavsett! Blev välkomnad av min granne snett bredvid Elizabeth 87 år gammal. Vi hade genomgått samma operation men hon var ju då ungefär 60 år äldre. 
 
Minns inte så mycket av torsdagen. Fick mycket medicin. Åt lite. Försökte dricka. Timmarna gick och sedan kom natten. 
 
Fortsättning följer.. 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild

Som 26-åring fick jag en höftprotes i höger höft. Här delar jag med mig av tiden före och efter operationen.




RSS 2.0