Höften fyller en månad!
Varför behövde jag som är så ung en ny höft?
Det har jag frågat mig själv många gånger. Men de medicinska termerna bakom var att jag föddes med höftdysplasi i båda höfterna som opererades när jag var 6 månade. Efter många (på tok för många) år fick jag förra året beskedet att höger höft var sjuk igen i dysplasi och att det också hade utvecklats en svår artros i höftleden.
Jag har alltså sprungit fram och tillbaka till läkare i Sverige och klagat på min fruktansvärda värk i knäet men ingen har lyssnat. Minns specifikt en gång på akuten dit jag åkt eftersom mina smärtor var så extrema och inga smärtstillande fungerande. Jag blev dumförklara direkt och blev tillsagd att äta smärtstillande och fick en remiss till sjukgymnasten "Det ser ut som ditt knä är lite svagt bara". Jag tänkte men äntligen en diagnos och någon vecka senare tog jag mig till sjukgymnasten. Körde stenhårt på övningarna men INGENTING blev bättre. Jag har mött 4-5 läkare och specialister där ingen av dessa kunde dra några som helst paralleller mellan mitt knä och min historia med höftoperation.
Läkaren som opererade mig i början av augusti kunde inte riktigt förstå hur dålig min höft var. Spenderade tre timmar för att få det så bra som möjligt eftersom det blivit så dåligt och gått så långt. Jag tänker inte så ofta att "tänk om" men idag har jag gjort det flera gånger. Tänk om någon av dessa läkare i Sverige hade tänkt ett steg längre och kopplat samman 1+1? Hade operationen varit "enklare" då? Hade jag då haft mer likvärdigt långa ben idag eftersom höften inte hunnit bli så dålig?
Nu kanske jag kan justera längskillnaden med träning och det kanske slutar med inte särskilt stor skillnad men väljer ändå att ta med det i detta inlägg.
Oavsett vad så firar ju jag och höften 1 månad idag - Happy Birthday!
