Ett icke existerande besök hos sjukgymnasten.

Det där efterlängtade besöket hos sjukgymnasten blev INTE av idag. Men det var inte mitt fel utan sjukgymnastikens fel. Eller bokaren som bokade in mig. 
 
För några veckor sedan fick jag en kallelse från Teddington att jag skulle ringa ett nummer för att själv boka in mig hos sjukgymnasten. Sagt och gjort jag ringde upp och fick meddetsamma goda nyheter - jag skulle inte behöva åka till grannstaden Teddington utan kunde gå till min vårdcentral istället. Jag blev jätteglad och sa "good news for me". Visst att jag kan ta en taxi eller buss men helt klart mycket smidigare att kunna ta sig tid genom att gå. Innan vi la på frågade jag ännu en gång om det verkligen var på min lokala vårdcentral. Hon upprepade återigen att ja det är i Sheen vid Centre House klockan 8.45. Idag gick jag dit extra tidigt för att kunna vara på plats och slappna av innan. Hade ju många frågor jag ville ta upp! Kände mig så förväntasfull innan! Ett steg i rätt riktning liksom. När jag har väntat i 20 minuter och alla som kommit efter mig blivit kallade in gick jag tillbaka till receptionisten och frågade. Hon bad mig sitta ner igen... Efter bara någon minut kom en sjukgymnast äntligen ut! Men bara för att berätta att jag var på fel plats och att min sjukgymnast Viola satt och väntade på mig i Teddington. Då brast det för mig! Jag började gråta, vet inte vart det kom från men det är klart saker är jobbiga just nu och är väl extra känslig när saker blir fel. Jag talade om vad tjejen på telefonen sagt och visade min lapp där jag skrivit upp att jag visst skulle vara här och inte i Teddington. Receptionisten fick också dåligt samvete och bad om ursäkt eftersom borde ha sett det när hon skrev in på datorn att jag var där. 
 
Inte trodde jag att en sådan sak kunde göra så stor inverkan? Nu förstår jag verkligen människor som är sjuka och saker ändras eller blir annorlunda. Nu fick jag en ny tid redan på torsdag så jag känner mig rätt löjlig att jag blev så upprörd men jag kände bara hur hopplöst det var. Jag får helt enkelt tänka att nu får jag mer tid till att bli extra stark inför den nya tiden på torsdag! 
 
Har börjat min kurs som jag läser på distans nu från Sverige så dagarna går väl lite fortare. Vilar, läser, promenerar, pluggar och så tränar jag. Pratar mycket i telefon också. Bra saker att sysselsätta sig med eftersom man inte kan träna hela dagarna liksom. 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild

Som 26-åring fick jag en höftprotes i höger höft. Här delar jag med mig av tiden före och efter operationen.




RSS 2.0