12 dagar efter operation
Dagarna flyter in i varandra och sedan sist har det både firats födelsdag och besökts min GP (vårdcentralen). Jag har återigen fått urinvägsinfektion eller blev den ens helt bra efter sjukhuset? Ingen vet ju om det verkligen fungerade med den antibiotika de gav mig trots stora protester från mitt håll. Det är helt sjukt från min sida hur man inte lyssnar på patienten fast det är klart att jag kan säga så i mitt fall, de vet ju kanske allra bäst hur kroppen fungerar. När jag började trappa ner på smärtstillande började symptomen för urinvägsinfektion komma tillsammans med feber, så jag undrar hur länge det pågått egentligen? Jag har ju som mest ätit 8 paracetamol, 3 ibuprofen och andra mediciner varje dag så har svårt att tänka mig att febern skulle kunna komma igenom det.
Pappa är nu och hämtar ut receptet med antibtiotika, efter att jag igår blev nekad dem och skulle hem och se om det blev värre trots blod, protein, allmänna symptom och feber. Hoppas att dessa kickar in ordentligt och att allt är okej med höften. För det är ju höften som jag är mest orolig för, att infektionen går genom blodet till den nya höften och det kan leda till att den måste opereras igen. Säkerligen väldigt långsökt men trots det kan det hända. Men positiva tankar får det bli!!
Hur går det med höften då?
Det går verkligen framåt och varje dag sker någonting nytt. Men självklart händer det mer än en gång per dag att jag blir sjukt frustrerad av att jag tappade något, eller att jag inte når något och måste ropa på hjälp.
Nätterna är fortfarande jobbiga och jag börjar känna av i ryggen att jag ligger ner mycket, fast det är där jag är mest bekväm så svårt att göra något annat. Jag känner mig okej att korta stunder gå runt överallt själv, med lite envishet klarar man mycket men det är också viktigt att vara riskmedveten också. Har en en presentpåse som jag brukar lägga saker i och sedan hänger jag den på kryckan och kan då vara lite mer självständig. Denna tid har gjort mig extremt kreativ! Häromdagen hade jag en flaska rengöringsspray i bh:n och så hushållspapper i trosorna, det gäller att se lösningar!
Jag har fortfarande svårt att röra det opererade benet i sängen i sidled. Det är frustrerande och trots att det mestadels känns som jag famlar i mörkret vet jag att det blir lite bättre för varje dag. Jag har också sedan operatonen upplevt en längdskillnad, det opererade benet är längre, detta är något som påverkar när jag går såklart och även när jag gör övningar. Läkaren konstaterade att det tyvärr blev en skillnad men att den skulle vara mindre en 1 cm vilket är "okej" antar jag men just nu känns det mer och det antar jag är för att musklerna inte satt sig ordentligt, vilket jag hoppas det gör ordentligt. Måste tillägga att det blivit markant bättre sedan första dagarna på sjukhuset. Benet är ju fortfarande svulllet så det är klart det tar tid!
Känner mig ofta väldigt otålig och måste påminna mig själv om att det faktiskt bara var 12 dagar sedan hela min höftled byttes ut och jag opererades under 3 timmar. Klart kroppen och allt måste läka, dessutom är jag seg av infektionen..
Snart tänker! Snart kommer allt detta vara så värt det.
